Vi ses snart igen, Bogota

Min sista söndag i Bogota åkte vi till byn La Calera som ligger knappt en timme utanför stan.
 
 
Vi hade, ovetandes, lyckats tajma in byns "stadsfest" med konserter och tårtkalas bl.a.
 
Vi promenerade runt i ett par timmar, doftade på färsk mango och tittade på fina fasader.
 
 
 
 
På vägen tillbaka till Bogota stannade vi till vid en av mina bästa utsiktsplatser. Jag försökte lokalisera alla ställen jag bott på under mina vistelser här men det gick väl sådär.
 
Och i mars nästa år kan jag lägga till ytterligare en adress på listan. Ses snart igen Bogota! 

Parkhäng, fotboll och Lucia

De senaste veckorna har, utöver utflykter, varit ganska fulla av fina små aktiviteter.
 
Såsom eftermiddagspromenader i parken...
 
... mysiga kvällar under julpyntade träd...
 
...och fotbollsmatch!
 
 
Det var advokatens hemstads lag, Bucaramanga, som spelade mot ett av Bogotas lag. Bucaramangas färger är gult och grönt men då ingen av oss hade den rätta tröjan körde jag på Colombias matchtröja och advokaten på Sveriges - funkar det med! 
 
Vi har också firat Dia de las velitas, alltså de små ljusens dag, i parken tillsammans med resten av stans invånare.
 
En får tända hur många ljus en vill, där varje ljus representerar en önskan/bön. Fint ju.
 
 
Och sist men inte minst så har jag lussat! För andra året i rad! (Var ju med i ambassadens luciatåg i Guatemala förra året.) Alltid kul (och lite knäppt) att hänga med en massa svenskar såhär långt hemifrån. Och så fint att få träffa mina kollegor från ambassaden igen <3
 
 

Visslande vattenfall och lavmustascher

I tisdags förra veckan var det röd dag här i Colombia, så då passade vi på att göra en liten uflykt.
 
Jag utnyttjade den timslånga bussresan till att läsa på inför morgondagens Luciafirande.
 
Vi blev avsläppta här.
 
Och så började vi vandra.
 
Så skönt att få komma ut i naturen, och bara luuukta på blommorna.
 
Minus denna sort då kanske, som var lite väl lika blomman som tjuvar ibland använder för att droga och sen råna folk på bussen :-))))
 
 
 
 
 
Hej kossorna <3
 
Efter drygt en timmes promenad kom vi fram till målet för utflykten, nämligen vattenfallet El Chiflon. Namnet betyder vindil och vattenfallet ska ha fått namnet för att det låter precis så, som det visslande ljudet av ett vinddrag.
 
En kunde gå bakom vattenfallet också, så det gjorde vi såklart.
 
 
 
Jag passade också på att lära storstadsbon hur vi gör det hemma i Norrland...
 
...innan det var dags att vandra tillbaka till stora vägen igen och haffa en buss tillbaka till Bogota.
 

Öken, ägg benedict och gummibjörnsmilkshake


En söndag vaknade vi till strålande sol, något vi inte är alltför bortskämda med här i Bogota.
 
Vi firade med finfrukost på ett av mina favoritkafeer. Jag åt ägg benedict för första gången och förstår inte hur denna gudagåva har kunnat undgå mig under alla dessa år? 
 
Efter frukosten satte vi oss i en taxi och hoppade av här, på Botaniska Trädgården.
 
Då ingen av oss varit här tidigare började vi med att klättra upp på en höjd för att få en bra utblick över trädgården. Den var, precis som vi hört, enorm.
 
Där fanns blommor i överflöd...
 
...ökenlandskap...
 
 
...och olika sortees palmer.
 
 
 
Finn ett fel (dvs en advokat)
 
 
 
 
 
 
Efter några timmar i trädgården åkte vi till marknaden i Usaquen, där jag varit många gånger tidigare och gillar skarpt.
 
Där hade förberett julbelysningen, som skulle tändas vecka därpå.
 
Vi testade ett knäppt milkshake-ställe som jag hade läst om, där man får välja bland en hel uppsjö av originella ingredienser som sen blandas tillsammans med mjölk. Jag valde gummibjörnar medan advokaten körde på kexchoklad.
 
För att balansera ut den extrema sockerchocken (mon dieu alltså) delade vi på en grillad majskolv till efterrätt.
 
Strosade sedan runt en stund bland färgglada traditionella väskor, smycken och annat smått och gott, innan vi begav oss hemåt igen. Fin söndag.
 

Vi gå över daggstänkta berg

Morgonen därpå klev vi alltså upp framåt småtimmarna, trötta men peppade,  för att hinna äta frukost och fixa matsäck innan det var dags att ge oss iväg mot nationalparken.
 
 
 
 
Vid femtiden var vi framme vid base camp.
 
Och så började vandringen.
 
 
 
Växter typiska för Andernas bergsklimat.
 
Morgonljuset är ju rätt magiskt.
 
 
Vätskepaus.
 
So fresh and so clean.
 
Bocadillo con queso (stelnad fruktmarmelad med ost) - standardmellis för colombianen. 
 
 
 
 
Efter några timmar rullade dimman in.
 
 
 
 
 
Sex timmar senare! Där är den! Snön! Prisa Gud! (Folk campar alltså häruppe. Hjälp vad kallt.)
 
 
 
 
 
 
 
Norrlänning som en är tycktes ju all utrustning smått overkill för att promenera i lite snö, menmen.
 
Advokaten som aldrig hade sett snö förut var lycklig (samt besatt av att göra snöbollar) :')
 
Så började vi gå, långsamtlångsamt pga syrebristen. Jag hade varit lite orolig angående höjden efter min extrema höjdsjuka i Machu Picchu för några år sedan (som bara ligger på drygt 3000 m.öh.h.) men det gick förvånansvärt bra - två ur gruppen fick dock vända till följd av höjdsjuka och nådde aldrig toppen tyvärr :/
 
Vår guide Rafael kollar efter isgrottor.
 
Som denna. Kanske rätt bra med säkerhetsutrustning ändå :-))))
 
 
 
Vi klarade det!
 
Den här resan var nog en av mina allra bästa på länge, SÅ rolig rakt igenom. Och att kunna lägga till både glaciärvandring och nytt personligt höjdrekord till mina Latinsmerikaupplevelser är ju inte fy skam det heller! 
 

I jakten på snö

I början av november var vi ett gäng som gav oss ut på en roadtrip, där målet var snön uppe på glaciären Ritaku'wa Blanco i nationalparken El Cocuy (japp, jag släpade med mig mina vinterkläder från Sverige för att jaga snö i Colombia :-))) 
 
Vi lämnade Bogota vid tretiden på morgonen och körde sedan hela natten och förmiddagen, men det var liksom inte ens lite jobbigt pga drömmigaste utsikten längs med hela vägen.
 
 
Inget för den åksjuke.
 
Elva timmar senare var vi så framme i byn Güicán som ligger i provinsen Boyaca.
 
 
 
Efter att ha mött upp vår guide och ätit lunch tog vi en test-hike bland bergen på ungefär 4000 meters höjd inför morgondagens riktiga vandring, för att acklimatisera oss till höjden. Bogota ligger på 2700 m.ö.h och under morgondagens vandring skulle vi upp på drygt 5000 m.ö.h, vilket är em rätt stor skillnad på bara en dag.
 
Ibland är ju Colombias landsbygd bara som en enda stor frikkin tavla.
 
Lupiner och akut svensk sommar-längtan!
 
Vi bekantade oss också med djurlivet - vi hittade bland annat gräshoppor...
 
...och valpen Chocolate som följde oss hela vägen <3
 
Särskilt förtjust blev han i Jairo.
 
Hej hej.
 
Hela gänget! 
 
 
Efter promenaden var det dags att installera oss på vårt vandrarhem - vi bodde hos en familj som hyr ut rum och lagar mat åt gästerna. Kallt som tusan pga höjden och hus gjort av sten men jag trivdes så himla bra där, de tog verkligen hand om oss.
 
En av familjens yngsta (och mest nyfikna) medlemmar.
 
Utsikten från vårt rum. Jag som alltid vaknar av Bogotas trafik på natten tyckte att avsaknaden av civilisation var ganska så underbar.
 
Resten av kvällen ägnades sedan åt att förbereda och gå igenom utrustning, dricka massvis med agua de panela (hett vatten med brunt socker och lite limesaft, typiskt colombianskt) samt spela brädspel, innan det var dags att gå och lägga sig för att hinna få några timmars sömn innan ännu en uppstigning kl 03.00.
 

En promenad genom centrum

För några veckor sedan fick jag turist-feeling och anmälde mig till en tre timmars lång guidad promenad genom Bogotas centrum. Då vi bara var tre personer inklusive guiden kändes det mer som en förmiddag av kompisgäng och god mat snarare än en guidad tur, och sånt är ju alltid extra fint. 
 
Molnen hängde tunga på himlen men övergick ganska snart i först sol, sen regn och sen sol igen. Typiskt Bogota-väder alltså. 
 
Tanken med guideturen är att låta turisterna uppleva Bogota genom sina fem sinnen, med smaksinnet som det främsta. Första stoppet gjordes därför på stans äldsta bar/kafé för en good old tinto.
 
Till skillnad från i Spanien så innebär tinto i Colombia inte rödvin, utan svart kaffe (ofta med socker så en får vara noga med att vänligt men bestämt avböja denna styggelse.)
 
Efter kaffet promenerade vi vidare.
 
Förbi colombianska sötsaker...
 
... och ruffiga stenväggar.
 
Sen var det dags för frukost colombian style - varm choklad med ost i, bröd samt almojabana vilket är en slags ostbakelse typ.
 
Stora torget i centrum.
 
Vi passade på att gå ett varv i katedralen också. Guiden visade oss denna tredimensionella målning uppe till vänster, där en mans ben kommer ut ur tavlan. Har varit inne i katedralen många gånger tidigare men aldrig lagt märke till denna detalj förut! 
 
Här är vi förresten! Guiden Diana, jag och Luisa från Filippinerna.
 
Luisa som anlänt till Bogota bara dagen innan hade inte hunnit vänja sig vid höjden än, så vi promenerade vidare i sakta mak.
 
"Hattgatan" med några av stans äldsta butiker.
 
Uchuvas, eller physalis som de heter i Sverige. Överäter mig eventuellt på dessa varje gång jag är i Colombia, ja. 
 
 
 
En av Bogotas mest kända graffitimålningar. Här är graffiti inte olagligt (utan uppmanas snarare) och målningarna reflekterar ofta samhällets orättvisor, kulturella skillnader och den interna väpnade konflikten som präglat landet i 60 år.
 
Den gamla tjurfäktningsarenan som lyckligtvis inte används längre.
 
Gick även förbi advokatens kontor, den höga byggnaden i mitten. Hejhej!
 
Tre timmar, som i själva verket blev nästan fem, senare och efter lika många matstopp till nådde vi så vår slutdestination, stadsdelen la Macarena, där vi mätta och belåtna kramades hejdå och hoppade på varsin buss hem igen.