Marknad i Chichicastenango

En dag tog jag, Dani och Sofia bussen till Guatemalas största marknad, Chichicastenango!
 



Kunde inte låta bli att föreviga min bussgranne. Maya-kvinnorna alltså, så fina.
 

Några bussbyten och ett par timmar senare var vi framme. Torsdagar och söndagar är de officiella marknadsdagarna och då vi inte prickat in någon av dessa var det tyvärr ganska låg aktivitet för dagen. Men en guipil, alltså en klassisk maya-topp, kom jag iallafall hem med!
 
 
 

Chichi är vanligtvis lite kallare än t.ex. Pana eftersom det ligger på en högre höjd. När vi kände oss nöjda (och lite småfrusna) hoppade vi så på bussen till det betydligt varmare Panajachel igen.
 

Med ett lunchstopp i Sololá, byn som jag alltid passerat på väg till och från Pana men aldrig utforskat närmare. 
 
Väl tillbaka i Pana gick vi ner till sjön där vi fick beskåda detta magiska och jag kunde ännu en gång konstatera att eftermiddagsljuset ju är det bästa ljuset, mon dieu liksom.

Klipplabyrinter och vidunderliga vyer

När påskhelgen var över och Maria var tvungen att jobba tog jag, Dani och Sofia båten till andra sidan sjön för en relaxdag deluxe. 
 

Vi hade egentligen tänkt åka tillbaka till Club Ven Acá, men när vi kom fram visade den sig vara stängd. Borde eventuellt misstänkt detta då vi var de enda på båten :-)))))
 
Men ingen idé att deppa ihop över det! Vi började resolut promenera längs med strandkanten med argumentet att "något ju måste vara öppet". Och vips hade vi hamnat här, på hotellet Casa del Mundo, som jag hört så mycket om men aldrig besökt. 
 

Det var helt fantastiskt! Som en labyrint av små avskilda krypin längs med bergskarmen. Måste ha varit meningen att vi skulle hamna just här, ju.
 
 
Lillnjutarn, mjodå!
 
Efter att spenderat hela dagen i horisontalläge intog vi en fantastisk, sen lunch med en lika fantastisk utsikt. Nästan så att en fick nypa sig i armen ju.
 
Lagom tills solen började gå ner gick vi ner till bryggan för att ta sista båten tillbaka till Pana.
 

Men efter fyrtio minuters väntan och fortfarande ingen båt började vi nästan tro att vi missat sista båten hem. 
 

Vilket ju i och för sig inte hade varit världens katastrof, finns ju fulare platser att vara strandsatt på.
 
 
 
Men så kom den till slut! Titanic visserligen, men ändå. Slutet gott, allting gott!