Kära återseenden, nära gråten-upplevelser och en uppfinning som stannar tiden

Ungefär såhär såg min sista tisdag i Viña ut. 


Efter ett halvhjärtat försök att påbörja packningen under förmiddagen promenerade jag efter lunch ända bort till 5 Norte, till Starbucks närmare bestämt.


På vägen såg jag bland annat randiga träd...




...ständiga påminnelser om den legendariska fotbollsmatchen mellan Chile och Peru som skulle äga rum senare på kvällen...


...och charmiga vägskyltar.


Väl på Starbucks träffade jag Alex, en bekant till min morbror - samma Alex som gav mig ett så fint välkomnande min allra första dag här i Chile


Efter ett mycket givande och långt samtal promenerade jag hem längs vattnet. Det var ovanligt varmt, solen höll precis på att gå ner och det var människor precis överallt som alla ville passa på att njuta av det fina vädret.










Dockteaterföreställningar verkar vara populära här. Såg tidigare en i parken och här är en längs strandpromenaden.




Jag valde att ta vägen förbi marknaden. Hit måste jag gå igen innan jag åker hem.










Precis lagom till solen gick ner började finaste låten spelas på min Ipod, nära gråten-upplevelsen var ett faktum och jag svor för mig själv att jag nog måste komma på en uppfinning som stannar tiden, för såhär kan man ju inte ha det.

Kommentarer
Postat av: Mormor

Som den "romantiker" till mormor som Du har så förstår jag hur känslorna svallar över och att det blir svårt lämna Chile, men jag tror Du kommer att återvända. kram <3

2011-07-14 @ 08:24:13
Postat av: Mamma

Ser verkligen mysigt ut där och jag förstår mycket väl att du vill kunna stanna tiden just nu! Hoppas ändå att du känner dig någorlunda nöjd för den här gången för här hemma längtar vi alla efter dig<3

2011-07-14 @ 20:47:16

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback