Förra veckan när vi gick en eftermiddagspromenad till parken hamnade vi på en loppmarknad tillika rena himmelriket för en antikälskande smygtant som jag själv. 






Det fanns mycket fint att titta på och sukta efter. 


Som den här fantastiska Coca Cola-lådan, till exempel. Den var både lite för dyr och ganska tung, tyvärr, så den fick stanna kvar.


Istället fick ett par andra saker följa med hem. En, ironiskt nog betydligt tyngre än Coca Cola-lådan (högst oklart hur jag ska motivera detta) gammal sparbössa, och ett vackert, gulnat gammalt fotografi.


Och så lite peruansk choklad på det. Fint som snus.