Igår gick jag och José, min nyfunna fina vän sedan kvällen innan, till parken för att flyga skärmflygning. Dagen var fantastiskt fin med klarblå himmel, strålande sol och, dessvärre, ganska så vindstilla. Det blev ingen skärmflygning med andra ord, men det gjorde inte så mycket. Vi lade oss under ett träd och pratade om allt mellan himmel och jord ända tills solen började gå ner och temperaturen började falla. Vi gick till ett kafé och drack kaffe medan vi beundrade den vackra solnedgången och pratade lite mer, innan han sedan följde mig hem och vi kramades hejdå och jag tittade på klockan för första gången och insåg att vi hade pratat i fem timmar.