Svenskt finbesök i chilenska hufvudstaden
I torsdags besökte Fredrik Reinfeldt den chilenska huvudstaden. Vi ville givetvis vara på plats och kunna känna oss lite extra svenska, och tack vare Peter och hans kontakter på Svenska Ambassaden hade vi möjlighet att följa Reinis under hela dagen som tre trettonåriga groupies värdiga Justin Bieber. Det var inte så många utomstående svenskar där (vi var snarare de enda) och detta gjorde ju att vi inte gled helt obemärkt förbi - såväl Fredrik som Filippa tittade fler än en gång åt vårt håll, och så blev vi riktigt tjenis med en av, och en inte helt ful sådan kan tilläggas, Säpokillarna.
Trots att Santiago inte visade sig från sin bästa sida rent vädermässigt hade vi en riktigt trevlig dag, och jag vill också passa på att ge ett stort tack till Peter som gav oss möjlighet till denna otroligt häftiga upplevelse.
Dagen började med en blomsterceremoni.
Eftersom statsministerparet låg lite före i schemat fick vi en stund över efter blomsterceremonin. Jag, Tanja och Bella passade på att bläddra i tidningsbilagan som Peter varit med och knåpat ihop...
...medan Peter tog sig en svängom tillsammans med en grupp Cueca-dansare.
Efter blomsterceremonin var det dags för Reinis att ta ett snack med Chiles statsminister Piñera vid presidentpalatsen La Moneda, men det fick vi inte vara med på.
Chilenska och svenska flaggor dagen till ära.
Men närvara fick vi
däremot göra vid den traditionella "nyckelöverlämningen", där "Santiagos nycklar" överlämnades till Reinfeldt; en symbolisk gest för att säga att han alltid är välkommen hit.
Reinis höll tal...
...och själv hade jag fullt sjå med att sitta och låtsas känna mig viktig, trots att jag kände mig ungefär som Julia Roberts i Pretty Woman - innan hon fått shoppa loss i märkesbutikerna.
Den fina officiella inbjudan och Reinfeldts tal till Piñera hjälpte emellertid det tillfälligt sviktande självförtroendet lite.
Efter nyckelöverlämningen framförde en orkester Evert Taubes "Vals i Valparaíso"...
...och jag fick gå nedför mitt livs andra röda matta och låtsas att jag var någon speciell. Fast min inövade Silvia-vink till den väntande folkmassan, den vågade jag mig inte på.
Dagen avslutades med en föreläsning av Reinfeldt om den "nya, svenska ekonomiska modellen".
Very Important Persons.
Okej, kanske inte. Men vi satt ju ändå på finaste platserna.
Efter föreläsningen fick man en liten lapp där man kunde skriva ner en smart och klurig fråga om man nu hade någon sådan att ställa till Reinis. Vi kände oss varken särskilt smarta eller kluriga, så vi passade på den.
Kommentarer
Postat av: Mormor
Jaa, här sitter jag i sena kvällen, gammal och grå, full av beundran över ett av mina barnbarn och jag är stolt så stolt och glad över att få uppleva allt detta. Tack Gabriella. Stor kram :)
Trackback
