I förrgår fick vi vara med om vårt livs första (och förhoppningsvis sista) tsunami-evakuering.

Eftersom reaktionerna hos lokalbefolkningen varit förvånansvärt svala under hela dagen trodde vi aldrig riktigt att vi skulle bli tvungna att evakueras, men på kvällen konstaterades det i alla fall på nyheterna att man hade besluta att delar av Viña del Mar skulle evakueras. Eftersom vår byggnad ligger precis vid stranden, innefattade denna evakuering med andra ord oss.

Vi hade ett par timmar på oss att ta oss antingen inåt landet, eller upp i bergen. Efter att ha diskuterat om vi skulle hinna duscha, vilka kläder man skulle ha på sig och hur många mackor vi skulle göra till matsäck (och skrattat gott åt våra, något skeva kanske kan tyckas, prioriteringar) slängde vi ner det viktigaste i varsin ryggsäck (dator, kontokort, pass osv) och mötte upp våra klasskompisar som bor i husen bredvid, för att sedan åka upp till campus. Universitetet ligger på en av stadens högsta punkter, så det kändes som ett ganska schysst ställe att hänga på. Väl där sammanstrålade vi med några fler studenter och drog sedan vidare hem till ett par klasskompisar som bor i närheten av universitetet. På grund av en mindre trevlig (läs totalt empatilös) hyresvärd fick vi dock tillbringa de sista timmarna ute på gatan. Trots att vi nu alltså var både sleepless and homeless in Viña gjorde detta faktiskt inte så mycket. Natten var varm och vi hade skyddsvakter värdiga påven själv i form av en handfull herrelösa hundar och min buddy Gabriel.

Vid tretiden på morgonen hävdes evakueringen. Trafiken började rulla igen och vi fick äntligen åka hem till vår lägenhet igen.

Ingen större dramatik med andra ord, särskilt med tanke på att den enda effekten av tsunamin var en knappt märkbar höjning på vattennivån igår morse. Kanske lika bra att jag och Bella aldrig fullföljde våra planer på att maila och berätta om vår ”svåra” situation för Aftonbladet, haha.

Skyltar som säger var man ska gå vid en eventuell evakuering finns lite överallt i staden. Vi trodde dock aldrig att vi faktiskt skulle komma att ha nytta av dessa.

Bella och Tanja är preppade och redo för evakuering!

Lördagen, dagen efter evakueringen, spenderades på stranden. Ingen större fara här med andra ord.