I lördags kände vi oss lite kulturella och bestämde oss därför för att åka till Valparaíso och besöka den chilenske poeten Pablo Nerudas berömda hus. Nu var vi kanske inte de bästa eller mest intresserade turisterna; istället för att diskutera hans poesi och förundras över hans engagemang inom politiken var vi mer fascinerade av utsikten från hans sovrumsfönster, stoppningen i hans skrivarfåtölj (den såg bara så förskräckligt obekväm ut) och det faktum att hans hus onekligen förde tankarna till Lustiga Huset på Gröna Lund.

Nåväl, nu kan vi i alla fall säga att vi faktiskt har sett hans hus, och därmed slippa förskräckta utrop, bannor och tjat från jobbiga spanskalärare.

Huset.

Huset ligger beläget i kvarteret "Bellavista" i Valparaíso, ett bohemkvarter känt för sina vackra väggmålningar, sin gatupoesi och sina charmigt slitna och vinda hus i regnbågens alla färger.

Efter att ha varit sådär lagomt kulturella och efter allt vandrande längs Bellavistas branta gator, tyckte vi att vi var värda ett besök på vårt favoritkafé, ni vet det där med finaste inredningen och där det luktar sådär mysigt av nybryggt kaffe precis som hos mormor.

Innan vi sedan åkte tillbaka hem till Viña var jag även tvungen att prova stans, enligt utsago, godaste glass. Och god, det var den - lite så att jag för ett ögonblick trodde att jag hade hamnat i dulce de leche-himlen och högt förkunnade att jag nog skulle kunna leva på denna glass för resten av mitt liv. Ja, den och hemmagjord guacamole det vill säga.