Ibland önskar man att varje dag kunde vara lite som söndagar i Mendoza

På söndagen klev killarna upp tidigt för att ta bussen tillbaka till Chile (det faktum att de fick vända tillbaka halvvägs pga snöoväder i Anderna är en annan historia, men den tar vi senare), och eftersom det mesta är stängt på söndagar i Mendoza bestämde vi tjejer oss för att bara ta det lugnt, njuta av det fina vädret och ha det sådär tjejmysigt. Dagen spenderades således med en promenad i parken, god mat och ett antal fikapauser i jakt på ett någorlunda gott kaffe, något som skulle visa sig vara lättare sagt än gjort.

Dagens första kafébesök. Okej kaffe, minuspoäng för den minimala koppen.

Eftersom vi svenskor behöver större doser koffein för att överleva dagen, gick vi därför raka vägen till McDonald's (som lägligt nog råkade ligga tvärs över gatan) och köpte varsin latte, som tyvärr innehöll alldeles för mycket mjölk och alldeles för lite kaffe.

På vägen till parken passerade vi genom en annan, lite mindre, park med blått fontänvatten, blå ljuslyktor och blå bänkar.

Eftersom alla butiker var stängda blev vi lite extra nyfikna på den här killens smyckes-samling. Efter en stunds obligatoriskt velande och lite småprat med den trevliga killen fortsatte vi vidare mot parken, några argentiska pesos fattigare men ett par örhängen och halsband rikare.

I Argentina sopar man förresten gatorna med palmblad. Himla fiffigt.

Och såhär ser soptunnorna ut. Kanske inte riktigt lika fiffigt.

Efter en stunds promenerande kom vi fram till parken, som är lika stor som själva Mendoza. Vi orkade dock inte se riktigt hela, utan snarare kanske en tjugondel. Men det var en i alla fall en himlarns fin tjugondels park.

I parken fanns en toalett där man blev välsignad medan man tvättade händerna.

Vi försökte oss på en sådan där klassisk tabildpåsinoutfitispegelpåoffentligtoalett-bloggbild, men kom fram till att vi nog måste öva lite mer.

Efter en himla god lunch på en italiensk restaurang visste vi inte riktigt hur vi skulle fördriva tiden fram till middagen, så därför kändes en eftermiddagsfika som en utmärkt idé. Vi gick tillbaka till samma kafé som vi varit på tidigare under dagen, men den här gången beställde vi in cappuccino och den argentinsk/chilenska kakan "alfajor". Där spenderade vi sedan några timmar med att diskutera diverse livsfrågor och titta på fina gamla bussar.

Just ja, på begäran köpte jag med mig några argentinska klubbor till min nyfunne svenske vän här i Chile. Jag var såklart tvungen att provsmaka en och de är ungefär lika goda som de är färgglada.

Eftersom det var vår sista kväll i Mendoza ville vi lyxa till det lite extra, och tog därför taxi till en restaurang som både hade väldigt gott kött...

...mycket mysig utsikt...

...och kanske största tiramisún som någonsin skådats.

En väldigt skön och avslappnad dag med andra ord, utan vardagens stress och måsten. Ibland önskar man att varje dag kunde vara lite som söndagar i Mendoza.

BRA dag!! Vilken fin bild vi fick till på alla oss tre också :)

Det ät helt min stil Gabriella att ta många fikapauser för det är ju det som är pricken över iet som vi säger. Du vet ju att en del kan ju gå hur många timmar som helst utan fika när det är shoppingturer. Vilka bilder och vilken fin blogg Du har, jag njuter.

Tack för kommentnaren i min blogg, värmde!

Måste säga att jag älskar din blogg, lättsam och med underbara bilder!!!!

Ja eller hur mormor, det är ju fikat som är mödan värd! :)

Haha well de nada Hannes! :) Åh, tack så mycket, och när det gäller bloggen måste jag säga att känslan är ömsesidig ;)