Inte heller söndagen blev riktigt som vi hade tänkt oss. Jag och Josh ville egentligen åka till botaniska trädgården, men efter att ha väntat i en evighet på busshållplatsen utan att vår buss hade kommit gav vi upp och spenderade eftermiddagen här i Viña istället, fast på andra sidan bron i det lite fattigare och mer genuina området. En himla mysig eftermiddag, och nog den bästa och mest romantiska icke-date jag någonsin haft.

Vi funderade på att leka turister fullt ut och åka häst och vagn, men eftersom vi båda är av den uppfattningen att hästar helst bör beundras på tryggt avstånd avstod vi och valde att promenera istället.

Efter en stund hittade vi en marknad där man sålde allt möjligt.

Josh köpte en Chile-flagga och jag ett tygmärke och en av Pablo Nerudas böcker, allt för ungefär 40 kronor. Vi gillar alltmöjligt-marknader.

Efter shoppingen kurrade magarna och det var dags för middag.

Vi gick till en restaurang där de hade speciella menyer för gravida. Kyckling med ris, sallad eller puré är tydligen det enda man får äta då.

Himla tur då att jag inte är med barn och istället kunde äta riktig mat - churrasco närmare bestämt.

Josh körde på en klassisk completo.

På gatan utanför restaurangen fanns ett ganska så fantastiskt träd. Blommorna, tillsammans med solens värmande strålar, gjorde att det nästan kändes som vår.

Mätta och belåtna fortsatte vi sedan vår promenad mot broarna som skulle ta oss över till vår sida av staden igen.

Vi lyckades pricka in solnedgången ganska perfekt.

Längs med strandpromenaden tillbaka hem passerade vi en massa spännande saker. Som två personer som kunde gå på vatten, till exempel.

Liksom fina buskap lite här och där.

Och sist men inte minst; sockervaddsförsäljare.

Att äta rosa sockervadd på stranden i solnedgången är nog bland det finaste man kan göra, och ett perfekt avslut på en ganska så perfekt dag.