Den enda molniga dagen hittills, och jag lyckas totalbränna sönder mitt ansikte. Detta trots att vi på morgonen skojade om att det är just såna här dagar man brukar bränna sig, eftersom man inte tror att solen tar så mycket som den faktiskt gör. Så extremt orutinerat och frustrerande. Hade helst bara velat dra för rullgardinerna och gömma mig I lägenheten á la Quiasimodo, men man måste ju tyvärr äta. Som tur är går solen ner hyfsat tidigt här, vid halv nio-tiden ungefär. Med andra ord, fritt fram för oss med ett ansikte som påminner om stekt fläsk att krya ut ur våra gömmor för en stund.