Idag har jag till exempel både varit på välkomstmiddag för oss Erasmusstudenter, och bokat flyg hem till Sverige för lite julledighet på hemmaplan. Med andra ord, varandras totala motsatser på sätt och vis.

Nä, det där med tid är lite trixigt. För samtidigt som jag verkligen ser fram emot jullovet och att få komma hem och träffa familj och vänner, så känns det lite som att tiden här i Salamanca bara rinner iväg, och som att jag skulle vilja stanna den för en stund och bara njuta av livet här.

Petra och jag på välkomstmiddagen ikväll tillsammans med en av Petras flatmates, Vincenzo. Italienare som han är sneglade han skeptiskt på vår pasta bolognese och muttrade något om att de inte vet vad pasta är i det här landet. För att bevisa att han har rätt ska han därför laga "riktig" pasta till mig någon dag på äkta, italienskt vis ;)