Lite annorlunda
Nog för att jag åtskilliga gånger har irriterat mig på och svurit högt åt spanjorernas lite annorlunda inställning till tiden, men jag måste erkänna att jag faktiskt börjar gilla den mer och mer. Okej, siestan, det faktum att allt, ALLT är stängt på söndagar och det omänskligt långa gapet mellan frukost och lunch förstår jag mig fortfarande inte på (även om jag vid det här laget på något mirakulöst sätt har börjat vänja mig vid det sistnämnda). Däremot uppskattar jag verkligen att butikerna på vardagarna har öppet ända till klockan halv tio, att lektionerna aldrig börjar innan klockan nio på morgonen och att jag kan hänga på gymmet till halv elva på kvällen om jag nu skulle vilja det.
Det jag gillar allra mest är dock spanjorernas syn på fredagar. Torsdagar är den populäraste dagen att gå ut och festa bland studenterna, något som lärarna är väl medvetna om och därför delas det sällan ut läxor till fredagarna. Klassen är alltid hälften så stor på fredagsmorgonen jämfört med veckans övriga skoldagar, och härom veckan när en av våra lärare inte kunde komma, var den andra läraren hygglig och sa att vi inte behövde komma på hans lektion heller, med motiveringen "det är ju ändå fredag".
Det där med att lektionerna alltid börjar ett visst klockslag, det är något som man verkar ta med en klackspark, både från studenternas och lärarnas sida. Idag var det t.ex. en kille som kom in i klassrummet fem minuter i elva, det vill säga fem minuter innan lektionen slutade. Svensk som jag är stirrade jag förskräckt på läraren och förväntande mig en utskällning som heter duga, ett rejält kok stryk eller åtminstone en irriterad blick och en högljudd suck. Lärarens reaktion? Skratt. Så mycket att han nästan grät, och ett skämt om att gårdagskvällen måste ha varit en riktig höjdare.
Som sagt, spanjorerna har en lite annorlunda syn på det här med tiden.
Det jag gillar allra mest är dock spanjorernas syn på fredagar. Torsdagar är den populäraste dagen att gå ut och festa bland studenterna, något som lärarna är väl medvetna om och därför delas det sällan ut läxor till fredagarna. Klassen är alltid hälften så stor på fredagsmorgonen jämfört med veckans övriga skoldagar, och härom veckan när en av våra lärare inte kunde komma, var den andra läraren hygglig och sa att vi inte behövde komma på hans lektion heller, med motiveringen "det är ju ändå fredag".
Det där med att lektionerna alltid börjar ett visst klockslag, det är något som man verkar ta med en klackspark, både från studenternas och lärarnas sida. Idag var det t.ex. en kille som kom in i klassrummet fem minuter i elva, det vill säga fem minuter innan lektionen slutade. Svensk som jag är stirrade jag förskräckt på läraren och förväntande mig en utskällning som heter duga, ett rejält kok stryk eller åtminstone en irriterad blick och en högljudd suck. Lärarens reaktion? Skratt. Så mycket att han nästan grät, och ett skämt om att gårdagskvällen måste ha varit en riktig höjdare.
Som sagt, spanjorerna har en lite annorlunda syn på det här med tiden.
Kommentarer
Postat av: Mormor
Glad att Du är svensk!
Trackback
